Encyklopedi
av
geologiska och mineralogiska termförklaringar med bilder.
© 1998 - Geonord
Kontinuerlig uppdatering.

 D

Dacit. En sur vulkanisk bergart med plagioklas som dominerande fältspat. Kemiskt har en dacit lägre kaliumhalt men högre kalciumhalt än ryolit.

Dagbrott, brytning av en malm från dagytan.

Aitikgruvan, Norrbotten, Nordens största dagbrottsgruva för koppar.
©2012 Geonord.

Dannemorit. En Mn-haltig cummingtonit.

Damourit, en av många mineral i glimmerfamiljen. Är i grunden en muskovit men har bildatds genom omvandling av andra mineral, oftast topas. Finns på några få ställen i Sverige.

Damourit.
Mt. Crawford, South Austarlia.
©2002 Geonord.
4x4 cm.

Datolit. Ett färglöst, vitt, grönt eller gult, glasglänsande mineral.

Densitet, vikt per volymenhet. Hur mäter jag det rent praktiskt?
Om vikten uttrycks i gram sätts volymen i cm3. 1 cm3 vatten väger 1g; vattnets densitet är således lika med 1.
Ett mineral med densiteten 2,6 är alltså 2,6 gånger tyngre än vatten (kvarts).
Densiteten hos mineral varierar från 1 till 20.
Värden under 2 räknas som lätta (bärnsten 1,0), mellan 2 och 4 som normala (kvarts) och värden över 4 betraktas som tunga (ex blyglans 7,5). De värdefullare ädelstenarna liksom ädelmetallerna har högre densitet än bergartsbildande mineral som kvarts och fältspat.

Densiteten kan beräknas enligt följande:

mineralets vikt
densitet =
-------------------------------
mineralets volym

Med en våg (i nödfall duger en brevvåg) kan man enkelt bestämma vikten.
Volymen kan man ta reda på olika sätt, genom vattenförträngning i en mätcylinder eller genom hydrostatisk vägning.


Hydrostatisk våg

Den senare metoden är noggrannare och lämplig också för mindre prover.
Mineralet hängs i en tunn tråd och vägs dels i luft, dels i vatten. Viktskillnaden motsvarar volymen hos det undanträngda vattnet och därmed mineralets volym. Även för en amatör är det möjligt att bestämma densiteten hos ett mineral på någon decimal när. Mineralet måste dock vara rent och befriat från främmande substanser med avvikande densitet.
Först väger man mineralprovet i luft och därefter nedsänkt i vatten. Subtrahera de båda värdena, skillnaden i vikt motsvarar vikten hos det undanträngda vattnet och därmed stuffens volym. Dividera då stuffens vikt i luft med dess volym och man får fram densiteten. Exempel: vikt i luft 48 g, vikt i vatten 31 g. 48-31=17. Stuffens volym är således 17 cm3 Densitet=vikt i luft/volymen=48/17=2.8. Mineralets densitet är 2.8 g/cm. Kan vara kalcit, anhydrit, aragonit,, dolomit med flera. Ytterligare analyser måste göras ex hårdhet, färg och kanske syratest.

Derb. Täta, hårda mineralaggregat.

Desmin. Ett vattenhaltigt Ca-Al-silikat tillhörande zeolitgruppen.

Detritus. Är sönderfallsprodukter av bergarter m m.

Diabas, ofta som branta gångar, bäddformiga lagergångar eller lavor uppträdande bergart, bestående av samma mineral som gabbro, men har ofitisk struktur med godtyckligt orienterade plagioklaslister i den mörka mellanmassan.

Diamant, hårda och starkt ljusbrytande kristaller av kol (C), färglösa eller svagt färgade. De Beers meddelade 1958 att de lyckats tillverka syntetiska diamanter. Sedan dess har dessa utvecklats till löpande produktion över hela världen.
Idag är det möjligt att tillverka större diamantkorn än 1mm. I Robertsfors producerar man ca. 20 miljoner karat syntetdiamanter. Industridiamanterna är oftast gula för att skilja dem från äkta vara. Man lär ha hittat diamant i Sverige, Norge och Finland.

Syntetisk diamant, Element six, Robertfors, Västerbotten, Sverige.
©1994 Geonord
Rå diamant på kimberlit, Ryssland.
©2019 Pinterestcom.

Digerbergsbildning (Digerbergssandsten, Digerbergskonglomerat). En lokal term som använts för sandstenar, konglomerat och en del skiktade tuffer och tuffiter som uppträder i växellagring med norra Dalarnas porfyrer och porfyriter. Bergarterna är uppkallade efter Digerberget i Orsa.

Diopsid, är ett calcium-magnesium silikat, som tillhör pyroxen gruppen med sammansättningen CaMgSi2O3 där Mg i viss utsträckning ersatts med Fe. Ju mer Fe desto mörkare. Den har en prismatisk fyrkantig kristallform. Vanlig i Sverige.

Diopsid, Malmberget, Norrbotten, Sverige. ©2004 Geonord.
Gåva från Dennis Holmberg.
Diopsid (kromdiopsid) på kvarts, Outokumpu, Finland. Storlek på bild 10cm.
©2001 Geonord

Dioptas CuSiO3•H2O, är ett smaragdgrönt, sällsynt koppar- och vattenhaltigt silikatmineral med ringstruktur. Kristallerna är genomskinliga till transparenta. Finns inte i Sverige, men är vacker att ha i utställningen.

Dioptas, Los Azules gruvan, Chile. storlek 2x2 cm
©2004 Geonord

Diorit, En kvartsfri bergart som innehåller plagioklas tillsammans med mörka mineral som biotit, hornblände och pyroxen. Jämfört med gabbro har diorit en mer albitrik plagioklas (med mer än 50 % albit, vanligen en andesin; se plagioklas (vanligen andesin). Vissa varieteter innehåller även låga halter av kalifältspat och kallas då monzodioriter, eller av kalifältspat och kvarts (kvarts-monzodioriter).

Diskordans, ett avbrytande av en regelbunden lagring, sa att de äldre, veckade eller uppresta och genom nedbrytning avbrutna lagren bildar vinkel med de yngre lagren. En lucka i avlagringen brukar även betecknas som diskordans eller hiatus.

Disten eller kyanit (cyanit), ett färglöst till blåaktigt, stängligt mineral med sammansättningen Al2SiO5. Förekommer oftast i fjällområdet i Norden.

Disten eller kyanit, Kina. Förekommer på många ställen i fjällen. Storlek på bild 10cm
©2001 Geonord
Kyanit. Selbu, Norge. Storlek på bild 10cm
©1998 Geonord

Djupbergart, en bergart bildad ur en smälta, som kristalliserat inne i jordskorpan innan den nått jordytan.

Dolomit, en karbonatbergart, huvudsakligen bestående av mineralet dolomit, med sammansättningen CaMg(CO3)2, (kalciummagnesium-karbonat); alla övergångar finns mellan dolomit och kalksten.

Dolomitisk kalksten, kalksten i vilken mindre mängd mineralet dolomit ingår.

Dom. En domformad intrusion av ofta ganska kiselrik, trögflytande magma. En sådan intrusion kan buckla upp marken ovanpå. I vissa fall kan en dom också tränga ut på jordytan och bilda en brant kulle av lava i terrängen i ett vulkanområde. Sådana domer kan uppkomma efter stora ignimbritutbrott, vilket man exempelvis kan se i kratern i vulkanen Mount St. Helens.

Domeykit, ett tennvitt mineral, som i luften lätt antar gul färg och har sammansättningen Cu3As.

Donläge. Används för att ange en malmkropps stupning i allmänhet.

Donlägigt. Ett donlägigt schakt är ett schakt som lutar, går snett ner i berget.

Drus, hålrum i bergart med där växta kristaller, ofta av flera slag.

Drusrum med malm mineral, zeoliter och apatitkristaller mm. Malmberget, Norrbotten.
Hålrummet är ca 10m i diameter och 1,5m i höjden.
Drusrummet kollapsade 6 månader efter vårt besök. Vi hade änglavakt.
Foto Birgit Wiklund. ©1999-2002 Geonord

Dumortierit. (Al,Fe3+)7(SiO4)3(BO3)O3 . Hårdhet mellan 7-8, himmelsblå färg fibrig till kornig som impregantion i kvartsit.

Dumortierit, Svaniträsk, Harads, Norrbotten.
Har sprayats med vatten för att få fram den blå färgen.
15x15cm. ©1978 Geonord.

Dunit, en bergart bestående så gott som uteslutande av olivin.

Dyskrasit. Ett tennvitt mineral, som kristalliserar i rombiska prismor (kristaller är extremt sällsynta) och har sammansättning Ag3Sb





©2001- GeoNord