UNDERVISNING & EDUCATION
Antti & Geonord
©1999-2011-uppdaterat-2020 Geonord.

Basutrustning för mineralsamlaren.


Basutrustningen för en mineralutfärd bör omfatta lämplig mejsel, geologhammare, anteckningsbok, berggrundskarta i 1:50 000 och kompass och eventuell gps.

Smala med härade spetsar
Breda för att klyva.
Glöm inte handskydd.

Mejseln kan vara bredbladig som på bilderna eller smal. Se bilderna ovan. Glöm inte att köpa handskydd så att du inte bankar sönder dina fingrar.

Skyddshandskar är en självklarhet för stenar är i regel vassa som rakblad. Kostar inte så mycket och du kommer att slita ut åtskilliga par på en säsong. Det märkliga är att högerhandsken alltid åldras fortare än vänster. Kan vara tvärtom om man är vänsterhänt.

I anteckningsboken noterar du plats, datum, mineralparagnes (=omgivande mineral eller bergarter) och annan viktig information som kan vara av vikt i framtiden då du vill kontrollera och identifiera dina fynd. Läs mera om Dokumentation och etiketter.

Professionel hammare strax under 1000:-
Specialstål som håller skärpan länge.
En billig murarhammare kan man köpa i varje järnaffär. Priset ligger på några 100:- kronor.
En liten slägga räcker ganska långt.
Ingen stor investering runt 300:-.

En geologhammare är nödvändig för att knacka fram friska ytor på bergarter och för att öppna sprickor med mejseln mm. Det finns speciella geologhammare som är tillverkade i en hård stållegering. En billig murarhammare fungerar väldigt bra. Man får slipa om spetsen och byta skaftet någong under resan. Till större block bör man ha en slägga. En liten räcker ganska långt, men det finns självklart "knoster" för stora block. Bilderna från år 2004 ovan i mitten visar blyglans och bilden till höger arsenikkiskristaller, kopparkis, bornit, samt zinkblände. Kommer från Storlidengruvan, Västerbotten. Gruvan är stängd och varparna är borta. Den kördes ner i underjords gruvan.
Om man har pengar att satsa på en professionell stenklyvare så är den här pressen det bästa verktyget. Med hjälp av bilden kan man säkert tillverka en egen om man är händig. Man får slakta en domkraft och svetsa ihop en ram.

Vid allt stenarbete skal man alltid använda skyddsglasögon. Spela inte tuff för när skadan skett är det för sent!

Kompassen har flera funktioner, dels för att exakt lägesbestämma var du befinner dig, bra att ha ifall du går vilse och för att kontrollera om en mineral är magnetisk. Har du mobiltlefon/GPS kan du också få veta din exakta position. Kan vara bra om du skall berätta för dina medlemmat i föreningen var fyndet gjordes.

Ett förstoringsglas eller lupp med 8-10 gångers förstoring är mycket användbart då du skall titta på små mineraler. Köp inte en billig lupp i plast. Den repas snabbt. En kvalitetslupp håller resten av livet. Den har också synskärpa ut i kanerna.

Det är inte helt fel att kunna hårdhetstesta fyndet med en kniv för om fyndet repas så vet du att det är mjukare än Mohs 5.
Fältspat och kvarts är hårdare, kring 7. Är fyndet metalliskt är det inte helt fel att ha med sig en vit rå porslinsbit typ elpropp för att testa streckfärgen.

Misstänker du att fyndet kan innehålla nickelhaltiga mineral kan man testa med ett reagenspulver. Spotta på blocket, strö på pulver och gnid. Rödfärgning betyder att det finns nickel. Reagenspulvret finns att köpa på apotek. Det heter dimetylglyoxim. Också användbart för att undersöka om silversmycket/örhängen innehåller nickel, vilket är allergent. Den finns också som färdig lösning i flaska med pipett.
Utspädd saltsyra (10%) att testa ifall kalcit finns i fyndet.

Du behöver gamla tidningar att slå in dina fynd i så att de skyddas mot skador. Speciellt om stuffen uppvisar synliga kristaller.
Gamla plastpåsar är också bra att förpacka de inslagna mineralerna i. Om vädret är torrt kan även papperspåsar fungera.

Antti som exkursions guide. Enkel axelväska med geologhammare, plastpåsar, gamla tidningar, vattenflaska, mm. Och det viktigaste av allt är luppen i ett halsband, samt läderpåse för att skydda den.

Att ta med djur till ett gruvområde är riskfyllt. bl.a. skadade tassar från vassa stenar. Med stenhunden Bea har det gått bra om man har hunden kopplad. En gassande sommardag inlåst i bilen är inte heller bra.

Enkel oöm bärkorg, hink eller plastback för grönsaker samt en trött stenhund vid namn Bea som bara vill åka hem. En annan lösning är en ryggsäck med fällbar stol.
Glöm inte att ta med dricksvatten. Vissa mineral är lättare att se när man blöter upp det och man får bort gruvdammet. Bilden är från Storliden, Västerbotten 2005.
Första förband är bara att ha då olyckan är framme. I bilen brukar det alltid finnas förbandssaker.

Skyddshjälm är inte ett måste, men om du besöker en aktiv gruva, dagbrott eller industriområde måste du alltid bära en skyddshjälm. Annars kommer du inte in. Här har Anki också splitterskydd och skyddkläder för man blir alltid skitig på varpen. Bilden är tagen i Leveäniemigruvan, Norrbotten, år 2006.

Vad har du hittat? Det finns lite instruktioner på en separat sida: Amatörgeologens ABC.

Här som avslutning lite mineralporr.

"Vattenmelon" turmalin, Pech, Kunar, Afghanistan.
©2003 Geonord.



©2001- GeoNord