Svenska gruvor och mineraförekomster

K


Kalixforsbron, Norrbottens län

Ligger ca 10km sydväst om Kiruna på vägen Kaalasjärvi. Fyndigheten består av sprängmaterial och fast klyfta längs järnvägen. Alla mineral är mikromineral med några få undantag.

Mineral: Pyrit, kopparkis, kvartskristaller, magnetit, ilmenitkristaller på 1-2 cm, rutil kristaller i hornblände, massiv kalcit, malakit, mikroklin och albit som små kristaller, epidot som små gulgröna prismatiska kristaller, diopsid, asbest, biotit, titanit, prehnit, stilbit och chabazit.


Kalvbäckens koppar- och zinkgruva, Dalarnas län

Sydost om Falun (4 km NO Strand) ligger Kalvbäcken som bröts första gången 1526. Fyndigheten består av två pelarformiga malmkroppar. Den ena malmen är en uppluckringszon i kvartsit och glimmerskiffer och för framför allt svavelkis och zinkblände, den andra är en dolomit, som partiellt blivit förträngd av en kisig zink-blymalm. Leptiten runt fyndigheterna är omvandlad till glimmerskiffer. Malmen i Kalvbäcksgruvan är dels zinkmalm med något blyglans, dels svavelkis (med zinkblände). Zinkmalmen är bitvis ganska silverrik. Dessutom uppträder sulfider i granat- och antofyllitförande malmkvartsit. De åtföljs av skarn av amfibol och biotit. I svavelkismalmen har anträffats klumpar av malmimpregnerad amfibolit. Glimmer- och kloritskiffrarna för biotit, muskovit, klorit, cordierit, sillimanit och granat. Kvartsiterna för staurolit, andalusit, sillimanit, cordierit, antofyllit och cummingtonit. Ca-skarnet för aktinolit, diopsid, klinozoisit, klorit och granat. Mg-skarnet för serpentin, cordierit, antofyllit, cummingtonit, spinell och granat.


Kaveltorp och Ljusnarsberg koppargruvor, Örebro län

Gruvfälten ligger på var sin sida om Garälven (= kopparälven) i Kopparberg och är från 1800- resp 1600-talet.

Flera starkt hopvecklade dolomitlager har i Kaveltorp blivit mer eller mindre förskarnade, samtidigt som dolomiten i stor utsträckning omvandlats till ofikalcit, och leptiten omkring omvandlats till cordierit-gedritkvartsit. I samband med dessa omvandlingar har zinkblände, blyglans, kopparkis, cubanit, magnetkis och svavelkis trängt in i de forna dolomitkropparna. Sulfiderna, som huvudsakligen tillhörde slutstadiet av malmkroppens bildande, fördelade sig så att zinkblände och blyglans företrädesvis följde de ljusa skarnen, medan kiserna, alltså svavel-, magnet- och kopparkis samt cubanit, huvudsakligen följde de mörka skarnen. Flusspat finns även i dessa.

Kaveltorpsgruvorna består av över tjugotalet gruvor, varav några är mycket gamla. Brytningen i de båda gruvfälten har varit omfattande.


Kesebol mangangruva, Älvsborgs län

Kesebol ingår i en serie fyndigheter (Stora Strand, se detta) med bl a hausmannit, manganit, blyglans, järnglans, järnkisel, rhodonit, manganspat, silverförande tetraedrit, bementit, mangangranat och en del ytterligare mineral. Gångmineralen varierar och består av kvarts, kalkspat, klorit, tungspat och i sällsynta fall flusspat. Frånsett brytningsförsök på 1800-talet, var det först under det första världskriget som brytning ägde rum. Under andra världskriget upptogs driften i gruvan.

I liggandet av manganmalmen uppträder en kompakt järnglansmalm. I gränsområdet mellan denna malm och manganmalmen uppträder jakobsit som är berylliumförande. Kopparsulfider har påträffats på flera ställen. Enda förekomsten som kan betraktas som en kopparmalm uppträdde något norr om manganmalmerna. Mineralen utgjordes av kopparglans, bornit och kopparkis och uppträdde i en finkornig massa av kvartskorn, en förkislad bergart med magnetitkorn eller talrika korn av järnglans.


Kleva koppar o nickelgruvor, Jönköpings län

Gruvorna ligger ONO Vetlanda och bröts senast i början av 1900-talet. Brytningen startade dock redan innan brytningen i Ädelfors guldgruvor i närheten påbörjades. Gruvägare är Vetlanda stad som har tillrättalagt området för besök. På toppen av berget finns flera gruvschakt och varphögarna är till stor del belägna NNO gruvorna, även på andra sidan vägen på denna sida. En stollgång ca 250 m N gruvorna leder in i gruvsystemet. En rad olika kopparmineral kan hittas i området. Även nickelmalm och bornit finns. Stora kristaller av svavelkis har hittats i varphögarna.


Knollens koppargruva, Älvsborgs län

Gruvan ligger längs början av vägen mot Bolet N om Mellerud, ca 100 m från O denna väg. Den tillhör det stora antal koppar-blymalmsgångar som finns spridda över hela Dalsland. Bl a har här hittats gediget silver, bornit, kopparglans, blyglans (större klumpar och kristaller), kopparkis (kristaller), fluorit (kristaller), ankerit (kristaller), azurit, malakit, blyglans, andesit, bergkristaller och bergbeck har hittats. Mer än 20 andra gruvor har bearbetats på ett avstånd mindre än 10 km från Knollegruvan; både på sulfidgångar och järn/mangangångar.


Kobergs zinkgruva, Värmlands län

Gruvan ligger i Gåsgruveområdet mellan Filipstad och Persberg. Här har hittats blyglans, arsenikkis, kopparkis, chondrodit, spessartin och zinkspinell (gahnit).


Kockgruvan, Västmanlands län

Kockgruvan som brutits på kalksten är belägen 10 km norr om Skinnskatteberg vid gränsen mot Dalarnas län. Gruvan är ett gammalt kalkstensbrott där man kan hitta wollastonit. Även stora granatkristaller och molybdenglans är relativt lätt att finna. Granater finns rikligt.


Kofallsgruvorna, Örebro län

Gruvorna ligger i Lerbäcks socken 6 km NNO från Åmmeberg. I området finns över 200 smågruvor och skärpningar. Gruvorna är vattenfyllda. Här bröts koppar och kobolt och mineral som kan hittas är bl a magnetkis, svavelkis, kopparkis, koboltglans, zinkblände, arsenikkis, blyglans, vismutglans, turmalin, amfibol och cordierit.


Kuokula zink- och kopparmalmsförekomst, Norrbottens län

Malmerna är belägna ca 5 km N Kopparåsens station på Malmbanan. De består av kopparglans och brokig kopparmalm med sporadisk förekomst av zinkbländeförande magnetkisimpregnationer. Rasbranterna vid Kopparåsens station lär innehålla fyndigheter av halvädelstenar.


Kolsva fältspatbrott, Västmanlands län

Brottet är Sveriges största fältspatfyndighet och började bearbetas på 1800-talet. Bland de funna mineralen är biotit, sillimanit, granat (almandin), järnglans, magnetit, topas, beryll, krysoberyll, samarskit, molybdenglans och gadolinit.
Kolsva är idag ett Naturreservat, vilket innebär att inga mineral eller stenar får samlas in eller fraktas bort.
Du får självklart besöka gruvan och studera vad som finns i varphögarna.


Kuså nickelgruva, Dalarnas län

De tre grönstensmassiven vid Kuså nickelgruva (4 km NV Smedsbo) uppbyggs av gabbro och samhöriga ultrabasiska produkter som t ex pyroxeniter och hornbländiter. I alla dessa ingår nickelhaltig magnetkis men i allmänhet endast i små mängder. Endast i det västligaste grönstensmassivet, där Kuså gruva är anlagd, har rikare ansamlingar påträffats. Malmen utgjordes av en impregnation av magnetkis och kopparkis i gabbro. Vanligen är magnetkisen och kopparkisen intimt sammanvuxna, men ibland är magnetkisen ren och enligt äldre uppgifter har lokalt en mycket ren kopparmalm brutits. I mikroskopet syns förutom de nämnda kiserna pentlandit och bravoit, den senare en omvandling av pentlandit. Dessa båda mineral är bärare av nickelhalten. Dessutom syns något magnetit och möjligen något koboltglans och ett linneitliknande mineral. Malmen innehöll även något platina.




©2001- GeoNord