Svenska gruvor och mineraförekomster

S


Sala silvergruvor m fl, Västmanlands län

De egentliga malmmineralen är silverhaltig blyglans samt zinkblände. Dessutom förekommer smärre mängder av kiser samt i sällsynta fall geokronit, boulangerit, cinnober, gediget kvicksilver, silveramalgam och gediget silver. Av de vanliga sulfidmineralen ingår kopparkis, svavelkis och magnetkis i underordnade mängder. En zonering tycks ha funnits med de rika silvermalmerna närmare dagen och de zinkrika malmerna djupare ned. Malmerna uppträder huvudsakligen i närheten av en stor skölzon, som för talk, serpentin och klorit tillsammans med skarnmineral och kvarts.

Partier av fältet, där flera skölar närmat sig varandra, har utmärkts av särskilt rik malm. I varphögarna finner man bl a silver, antimon, geokronit, boulangerit, blyglans, zinkblände, kopparkis och salit. I Sala gruva har även hittats amalgam och cinnober.

En fyndighet nära Sala gruva, Bronäsgruvan, har under några år brutits på zink och bly.

Söder om Sala ligger Gaddbo nickelgruvor. Malmen utgörs dels av nickelhaltig magnetkis, dels av kopparkis.

Pers koppargruva ligger 1 km från Sala silvergruva. Här kan man finna kopparkis, malakit och tremolitkristaller. Norr om Sala ligger Ekedalsgruvan. Malmen var där nickelhaltig magnetkis jämte svavelkis och kopparkis uppträdande som sliror i gabbro och diorit. I trakten väster och sydväst om Sala återfinns omkring 30 gruvor; järn, koppar och silver. Norr om Sala finns dessutom dolomitbrott. Dessa torde räcka till många mineralutflykter.


Saltkällans kvartsbrott, Göteborgs o Bohuslän

Brottet ligger längs lokal väg någon km Ö om Europavägen mitt för fjordens innersta del. Själva brottet är ca 35 15 m i yta och djupet omkring 8 m. Varphögarna är av intresse p g a mängden bergkristall. Strax S om brottet, på vägens motsatta sida, finns ett äldre brott om ca 3 15 m. Bergkristaller sitter fortfarande kvar i bergets sidoytor.


Sandsjöbergsfältet, Värmlands län

Fältet ligger på en höjd 2 km N Nordmarks kyrka. Här återfinns Kyttklamma, Långgruvan och Lilla Långgruvan, Skomakargruvan, Sandsjöbergsgruvorna. Gruvorna bröts på 1800-talet.

Almandingranat, magnetit, cordierit, aktinolit, gedrit, biotit hör till funna mineral.


S:t Göransgruvan, Västmanlands län

Gruvan ligger i Nya Bastnäsfältet vid Riddarhyttan och är välkänd för förekomsten av cerium och lantan. Dessutom finns här allanit, bastnäsit, vismutglans, molybdenglans, malakit, tremolit wroewolfenit, aktinolit och andra mineral av intresse. I detta område hittades och identifierades för övrigt grundämnet cerium för första gången.


Saxberget, Dalarnas län

Fältet består av gruvor 5 km VNV Björnhyttan. Brytningen har dominerats av zinkmalm med mindre andelar kopparmalm och blyglans. I västra delen av fyndigheten dominerar zinkmalmen medan mot öster uppträder zink-, bly- och kopparmalm.

Kopparkis, blyglans, zinkblände, magnetkis och svavelkis har brutits i omfattande mängder.


Silvergruvan, Värmlands län ( Troligen menar Vidar Blom Hällefors silvergruva )

Järnmalmerna i Silvergruvan i Hällefors bergslag N Filipstad kan karakteriseras som en svart skarnkarbonatmassa med magnetit och sulfider, i vilken knebelit, dannemorit, biotit och en granat rik på spessartin uppträder i varierande proportioner. Sulfiderna har varit magnetkis, arsenikkis, svavelkis, kopparkis, zinkblände och blyglans. Malmerna har brutits på bly och silver. Vi har här en äldre järnmanganmalm och en yngre invasion av sulfider. Pyrosmalit och kassiterit (tennsten) har nyligen påvisats i dessa malmer. De rikaste sulfidmalmerna inom Hällefors silvergruvor var dock helskäfta sprickfyllnader i hälleflinta, som uppträder väster om den Silvergruvan. Antalet sulfidförande sprickor är stort. Mäktigheten på gångarna har som regel varit obetydlig, några centimeter ned till några millimeter. Undantagsvis har de dock kunnat svälla ut till 20 à 30 centimeter i tjocklek. Malmmineralen har varit blyglans, zinkblände, magnetkis, svavelkis, arsenikkis och kopparkis samt ett antimonmineral. Den viktigaste gångarten har varit kvarts. Förutom nämnda mineral förekommer även grünerit, svavelkis, boulangerit, meneghinit, hornblände, cerussit m fl.


Sjangeli kopparförekomster, Norrbottens län

Malmfältet upptäcktes i väglöst land 1696, 3 mil SV Abisko i Jukkasjärvi socken. Malmen har brutits till och från under långa tider. Den mest högvärdiga malmen innehöll bl a 15 % koppar och 3 g Ag per ton. Vackra prover på kopparglans och bornit har hittats. Ungefär halva malmkroppen ligger i Norge.


Sjögruvan, Örebro län

Mangan-järngruvan ligger på SSV stranden av sjön Havtron mellan Grythyttan och Nora. Avtagsväg från Kråkviken vid Halvarsnoren. Gruvan som är liten bröts senast i slutet av 1800-talet. Mineral listade från platsen är osedvanligt många, bl a bly, zinkblände, svavelkis, hematit, pyrocroit, feitknechtit, manganit, hausmannit, melanostibit, catoprit, cerussit, kutnathorit, malakit, berzeliit, caryinit, allactit, plumboferrit, piemontit, inesit, serpentin och en rad andra.


Sjönevads granatgruva, Hallands län

Öster om Sjönevadssjön och 2 km O Sjönevad, ett par mil O om Falkenberg, ligger en fyndighet bruten på granatmineral. Från Sjönevad följer man vägen mot Drängsered och strax efter Musån viker man av mot S och passerar ånyo ån. Följ backen uppför och välj vänstra vägen till gruvan. Gruvan var i drift under 1930-talet. Det finns relativt mycket granat i varpslänten, som är obehagligt brant.


Skelleftefältet, Västerbottens län

Fältets utsträckning mot V till VNV är ca 120 km. Ett stort antal gruvor har brutits här. Vissa bryts ännu och vid en (nära Boliden) ska brytning påbörjas 1996 / 97. Ett stort antal fyndigheter har brutit i liten skala, andra har endast undersökts. Alla finns inte dokumenterade. Sulfidmalmerna är dominerande men även järnmalmer finns. Området lämpar sig för en längre tids mineraljakt lika väl som Bergslagen och Norrbotten. Se även Varuträsk.


Skeppsdal fältspatbrott, Stockholms län

Beläget mellan Åkersberga och Norrtälje. Fynd av turmalinkristaller och bergkristaller. Även flusspat och gadolinit står att finna.


Skrikerums kopparselenförekomst, Kalmar län

Belägen NNV Skrikerum, 15 km väster om Valdemarsvik. I material härifrån fann Berzélius grundämnet selen, eucairit (Ag,Cu2,Se) var då det ämne som Berzélius undersökte. Det finns även berzelianit (Cu2Se), crookesit (en koppar-talliumselenid), clausthalit (blyselenid), uranhaltigt bergbeck, selensilver, kopparkis, bornit, cuprit, svavelkis och en rad andra mineral.


Skuleboda fältspatbrott, Älvsborgs län

De två brotten ligger intill varandra ett par km ONO om samhället Väne-Ryr längs vägen mellan Vänsersborg och Trollhättan. Från lokalvägen över järnvägen är det ca 200 m mot S. I det södra brottet tog man under andra världskriget ut anseliga mängder glimmer. Varphögarna från båda brotten är delvis helt överväxta. Här kan man finna bl a albit, amasonit, albit lepidolit, triplit, orthit, muskovit, fluorit, yttrotantalit, topas, cleavelandit.

S om dessa brott ligger Öre sjö runt vilken ligger ett femtontal kvarts/fältspatbrott och -skärpningar mot NO, O och S. Det största av dessa är Getlycke fältspatbrott, nära 1 km N Utby. Den bröts fram till 1937.


Skyttgruvan/Näverbergsgruvorna, Dalarnas län

I Skyttgruvan 5 km väster om Falun har en dolomit omvandlats till ofikalcit och delvis ersatts av ett tremolit-kondroditskarn med zinkblände samt underordnade mängder blyglans, koppar-, svavel- och magnetkis. I Näverbergsgruvan nära intill uppträder framför allt kopparkis i en på cordierit, antofyllit och gahnitrik, delvis grovkristallin kvartsit. Karakteristiskt är att Näverbergsmalmen uppges ha varit något guldhaltig, medan Skyttgruvan höll silver, även i gedigen form. Näverbergsgruvorna utgörs av Nordstjärnan, Näverbergsgruvan och Nordenskjöld.


Slättbergs nickel och svavelkisgruvor, Dalarnas län

Gruvorna ligger på linje VO på ömse sidor järnvägsbanken i Slättberg NO Leksand. Gruvorna har huvudsakligen innehållit magnetkis samt svavel- och kopparkis. Svavelkis i drusrum har varit vanlig och kisen har mikroskopiskt innehållit nickel, kobolt och koppar. Vacker pentlandit och bravoit har hittats.


Snösockegruvan m fl, Värmlands län

En km V Nordmarks kyrka ligger ett antal mer utspridda gruvor; Snösockegruvan, Granåsgruvorna, Gänggruvorna samt ett antal mindre skärpningar. Kalcit, andradit, epidot, hedenbergit och biotit är några funna mineral.


Smålands Taberg, Jönköpings län

12 km S Jönköping vid Norrahammar ligger Smålands Taberg, som syns vida omkring och till nästan 100 % utgörs av en malmkropp. Brytning av magnetit har ägt rum på bergets S sida.

Delar av området är inhägnat och ej tillgängligt. Mineral som funnits här ar t ex amfibol, klorit, biotit, serpentin, apatit, biotit, prehnit, albit, kvarts, mikrolin.


Solstads kopparmalmsgruva, Kalmar län

Gruvan ligger vid kusten mitt emellan Västervik och Oskarshamn nära Blankaholm. Malmen har brutits till ett djup av 300 meter och har bestått av kopparkis samt en del svavelkis och magnetkis.

Brytningen upphörde på 1800-talet.


Spexeryds mangangruvor, Jönköpings län

Gruvorna ligger 8 km S Tenhult och bröts senast under andra världskriget. De viktigaste gruvorna är Hohultsgruvan, Spexerydsgruvan, Ludvigsbergsgruvan och Jakobsbergsgruvan i NS sträckning, men antalet gruvor och skärpningar uppgår till närmare ett tjugotal och varphögarna är många.

Bland mineral funna här är braunit, manganit, pyrolusit och zeoliter. Drusrum med kristaller av braunit, manganit och tungspat är vanliga. Manganiten kan sällsynt förekomma som nålformiga kristaller.

Hausmannit i form av kristaller har rapporterats som ett enstaka fynd.


Stabbyfältet, Stockholms län

Gruvorna ligger 5 km S Elmsta och är en av de 80 à 100 gruvorna i östra Uppland, vars största enhet var Dannemoragruvan. Bland skarnhögarna finns brucit, diopsid, granat, klorit, olivin och serpentin. I närheten ligger även Mariagruvan, där man hittat ludwigit.


Stavs gruvor, Södermanlands län

I Stavs gruvor NV om Kantorp har påträffats både kvartsbandade järnmalmer och skarnjärnmalmer. Pegmatitmaterial har dragit genom malmerna och karbonatbergarterna och skapat oregelbundenheter och bildat nya mineral. De vanliga skarnmineralen är pyroxen, aktinolit, hornblände och granat.

Malmmineralen är magnetit och järnglans. I karbonatmalmerna finner man även serpentin, olivin, humitmineral och spinell. Några malmer är rika på mangan och innehåller en granat rik på spessartin samt rhodonit och mangankarbonat. Tillsammans med skarnmineralen har även antofyllit och cummingtonit påträffats och leptiten har ofta omvandlats till antofyllitskiffrar.


Stollbergsfältet, Dalarnas län

Fältet är mycket långsträckt, ca 10 km. Dessa mycket gamla gruvor benämns även Väster-Silvberg och består av bl a av Stollbergs- Dammbergs- och Svartbergsgruvorna. Fältet är beläget NO Ludvika. De viktigaste malmmineralen är blyglans, zinkblände, kopparkis, magnetit. Vidare finns magnetkis, arsenikkis (även kristaller), flusspat och mangankarbonater. Malmerna kan uppdelas i manganrika skarnjärnsmalmer, sulfidmalm, hårdmalm, magnetkis, skölmalm och mullmalm.

I varpen kan man finna blyglans, kopparkis, löllingit, azurit, malakit, spessartin, vackra arsenikkiskristaller, gips (sekundärt), silvbergit, gedrit, aktinolit, goethit, limonit, psilomelan, gedrit, staurolit, knebelit och flera vanligare såväl som ovanligare skarnmineral. Varpen är omfattande och nya mineralfyndigheter görs ännu.


Stora Strands kopparmalmsförekomster, Älvsborgs län

Förekomsterna består av kopparskiffer och finns huvudsakligen N om sjön Ånimmen och Ö Ärrsjön längs en sträcka av 3,5 km, medan totala sträckan är 20 km. Malmlagren har ofta pegmatitbildningar med bl a kvarts, brunspat (Ca- Mg- Fe- Mn-karbonat), albit, klorit, kopparkis, flusspat samt något brokig kopparmalm och blyglans. Antalet gruvor har varierat under åren; alla är nu nedlagda.


Stora Vika kalkbrott, Stockholms län

Detta kända brott är beläget söder om Sorunda kyrka (två vägskäl därifrån) på Södertörn. I pegmatiterna, gnejserna och kalkstenen har man funnit många mineral, såsom plagioklas, mikrolin, granat, blåkvarts, grafit, topas, almandin, diopsid, skapolit, monazit, fluorit, titanit, svavelkis, orthit, spinell, apatit, kondrodit, serpentin och flogopit m m.


Storgruvan, Värmlands län

Inte långt från Bastnäs. Knappt synlig varp i granskogen. Här finns stora magnetitkristaller, ibland av ganska dålig kvalitet p g a vittring.


Stribergsfältet, Örebro län

Fältet ligger mellan sjöarna Vikern och Bälgsjön NV Nora. Fältet som är det järnrikaste i Mellansverige består egentligen av ett flertal malmfält; Fogdehyttefältet, Glifsa gruvfält, Ringshyttefältet och andra. Ett stort antal gruvor har brutits här sedan 1600-talet.


Stripåsen, Tallgruvan, Västmanlands län

Från väg 68 nästan mitt mellan Normark och Avesta går en f d banvall mot V, numera smal bilväg.

Tallgruvan, en magnetitgruva bestående av ett antal skärpningar, ligger 100 m S bilvägen. Ludwigit, fluoborit, brucit, topas hör till funna mineral.

Stripåsen ligger km O om Tallgruvan och här kan man finna albit, hjelmit, andradit, pyrofysalit (delvis omvandlad topas), flusspat och fluorit.


Strömshags järngruva, Uppsala län

Belägen vid Strömshags gård, Vattholma, ca 20 km N Uppsala. Gruvan har brutits i olika perioder under 1800- och 1900-talen. Mineral av intresse är baryt, svavelkis, blyglans, bornit, epidot, kalcit, kvarts, klorit och bergbeck.


Sunnerskogs koppargruva, Jönköpings län

Gruvan ligger 2,5 km VSV Alseda kyrka O om Vetlanda. Brytningen upphörde redan på 1800-talet. Här har hittats bl a kopparglans, kopparsulfid, gedigen koppar, kuprit, malakit, gediget silver, vismut, bornit, malakit, granat, diopsid, azurit, cuprit, covellin, kopparkis, krysokolla, orthit, titanit, och digenit. Uranitit och grossular har även hittats. Varpen finns huvudsakligen på gruvans norra sida, även på andra sidan vägen.


Svartviks gruvor, Dalarnas län

I Svärdsjö socken (17 km NO Falun) ligger Svartviks gruvor, även kallade Svärdsjö gruvor. De viktigaste gruvorna var Svartviksgruvan, Mellangruvan, Kompanigruvan, Boviksgruvan, Stormyrsgruvan och Hagfallsgruvan. Leptiten ersätts där inom det malmförande området av glimmerskiffrar och kvartsiter rika på almandin och cordierit. Malmerna uppträder tillsammans med framför allt tremolitskarn i en mer eller mindre dolomitisk kalksten. Tremoliten är i stor utsträckning omvandlad till talk. Ursprungligen bröts gruvorna som koppargruvor. I senare tid har det framför allt varit zinkblände-blyglanstillgångarna som varit av intresse. En större fyndighet av talk har brutits i gruvorna och i Boviksgruvan har även brutits vismutglans.


Svavelgruvan, Västmanlands län

En mycket gammal gruva från ca 1500-talet. N Skinnskatteberg 5 km vägkorsning, mot O ca 300 m. På vägens vänstra sida lokalväg. Gruvan ca 200 m N vägkorsningen. Svavelkis i oktaedrar, något kopparkis, magnetkis, tremolit.


Sågmyra koppargruva, Dalarnas län

Vid Sågmyra koppargruva finns i varpen något kopparkis och rikligt med magnetkis samt även finkornig skarnjärnmalm. Sidostensleptiten är kvartsitomvandlad. Ca 4 km nordväst om Sågmyragruvan finns en sulfidmalmsanledning med zinkblände, blyglans och svavelkis i pyroxen-amfibolskarn.


Särnamassivet, Dalarnas län

I ett par berg Siksjöberget och Ekorråsen 5 km V Knappgården i Särnaheden mellan Särna och Idre, finns alkaliska bergarter där flera småförsök till utvinning gjorts. Här finns ägerin, cancrinit, nefelin, albit, titanit, tinguarit, apatit och pectolit.




©2001- GeoNord