Ytterby gruva Resarö

All text och bildmaterial © 2014, Antti Hulterström. GeoNord. org.

Ytterby gruva är enligt Nils Sundius det sannolikt tidigast brutna pegmatiten i vårt land. Den är även en av landets mest kända, därför att den innehållit betydande mängder av sällsynta mineral.
Fyndigheten, som ligger på Resarö i Österåkers församling, Vaxholms kommun, beskrevs redan år 1756 som ett kvartsbrott.

Att ta sig till gruvan sker enklast med bil. Det finns en liten parkeringsplats med plats för en bil. Eventuellt kan man åka lokalbuss eller med Waxholmsbåt till Resarö brygga.
Leta dig fram till Isterbergsvägen, fortsätt på Fältspatsvägen och ta lite till vänster på Terbiumvägen.

När man hittat stigen upp till gruvan möts man av en informationsskylt.

Sedan gäller det att hitta stigen uppför sluttningen som består av varp.

Och att komma igenom snåren till dagbrottet.

Och vi är framme.

Vad man ser är en del av pegmatiten med kvarts, fälspat och glimmer.

Gruvan bröts på kvarts och fältspat.
Kvartsen gick till järnverken i norra Uppland. Senare bröts fältspat  för porslins- och glasindustrin och Rörstrands porslinsfabrik som ägde länge gruvan.

Gruvschaktet är 170 meter djupt.
Gruvan lades ner 1933.

En stor mängd av accessoriska mineral har påträffats, varav många innehåller sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa utgör mineralogiska rariteter.

De sällsynta jordartsmetallerna var allanit, gadolinit, fergusonit, yttrotantalit, anderbergit och xenotim.

Typiskt mineralprov med inlagringar av svarta mineral i fältspat och glimmer.

Nu bar det sig inte bättre än att den intresserade amatörgeologen löjtnant Carl Axel Arrhenius, verksam vid Vaxholms garnison, hade för vana att leta i varphögarna vid Ytterby efter intressanta fynd och fann där 1787 en exceptionellt tung, svart sprängsten.
Han skickade den för analys till olika institutioner och den som lyckades bäst var Johan Gadolin, professor vid Åbo Akademi. Han förstod att det var ett hittills okänt mineral och kunde prestera en riktig analys. Därför uppkallades mineralet efter honom: Gadolinit.
Fyra grundämnen – yttrium, terbium, erbium och ytterbium – utvanns ur den svarta sten gadolinit som bröts här och döptes efter Ytterby gruva.”

Fyra grundämnen kom ur gadoliniten, men fyra till har hittats senare. Ex. holmium och scandium.
Xenotim används huvudsakligen för utvinning av dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium

Tantal är ett av de mera betydande grundämnen som hittats i Ytterby. Tantal upptäcks av Anders Ekeberg år 1802.
Terbium och yttrium upptäcktes av Carl Gustaf Mosander år 1843.
Ytterbium upptäcktes av Jean-Charles G de Marignac (döpt efter Ytterby) år1878.
Erbium, holmium (Stockholm på latin) och tulium upptäcktes av Per Teodor Cleve år1879.
Skandium upptäcktes av Lars Fredrik Nilsson (efter Skandinavien) år 1879.

Yttrium används i högtemperatursupraledare, vilket gav forskarna Bednorz och Müller nobelpriset 1987. Supraledning i det keramiska materialet YBCO (yttrium-barium-kopparoxid) inträffar vid –92° Celsius. Materialet kallas för högtemperatursupraledare och temperaturen uppnås med flytande kväve.
Erbiumjonen Er3+ har fluorescerande egenskaper vilket har fått användning bl a inom lasertekniken och erbium används idag i optiska filter, i lasrar för medicinsk och dental teknik och inom fiberoptik

Ta med dig geigermätaren nästa gång du far till Ytterby gruva och ta en prospekteringsrunda.
Flertalet av rariteterna är svagt radioaktiva. Ända sättet att skilja dom från andra "svarta" mineral.

Ytterby gruva är världsberömd bland kemister och är den plats i världen där de flesta grundämnen upptäckts på ett och samma ställe. Därför är Ytterby gruva också en vallfartsort för kemi- och fysikpristagarna vid den årliga Nobelprisutdelningen. År 1989 utsågs Ytterby gruva till årets ”landmark” av ASM (American Society of Metals) som årligen utnämner ”historical landmarks” för platser, byggnadsverk och liknande som har haft en signifikativ historisk betydelse inom metall- eller metallbearbetningsområdet.

Gruvan är idag ett naturminne, Länsstyrelsen Stockholm.

Ytterby varphögar är skyddade som naturminne sedan 1976. Naturminnet består av två åtskilda små områden på Resarös östra udde. Syftet med naturminnet är att bevara varphögarna ur vetenskaplig och kulturell synvinkel.
Bland föreskrifterna för naturminnet bör särskilt noteras förbud mot att samla bergarter eller mineral.




©2001- GeoNord