Stenhunden Bea med brorsan Ramses i Dalarna

© 2012 Allt bild och textmaterial Geonord

Hej det är Stenhunden Bea som skriver igen.
Jag sitter till vänster och Ramses tiill höger på bilden ovan. Brorsan är lite busig ibland men annars gosig.

Ni kommer väl ihåg mig?  Mamma och Pappa heter Anki och Antti, själv är jag en vacker borderterrier som står med alla fyra tassarna på jorden, redo att gräva fram spännande stenfynd. Fast det är klart, geologi som sådant är också kul.
Som ni säkert vet så har mamma och pappa byggt ett hus i Leksand och pappa har mer eller mindre flyttat dit med mig och min bror Ramses medan mamma tydligen måste vara kvar i Umeå. Hon kallar det för att hon måste jobba, men det gör hon ju när hon är här också så jag förstår egentligen inte riktigt varför hon så ofta är i Umeå. Vi saknar henne enormt.

Men det var inte för att prata om sådant som jag nu börjat skriva igen, utan för att mamma och pappa har skvallrat för brorsan och mig att ni (Västerbottens Amatörgeologer) tänker göra en stentur till Dalarna under 2012.
Det tycker jag är en utmärkt idé. Dels så tycker jag det skulle vara jättekul att se er igen, och dels så finns det så mycket spännande att se på här i Dalarna. Ta naturen i den skog där vi oftast tar våra promenader i som ett exempel. Den är full av böljande flygsandsåsar, precis som stora skogsklädda sanddyner, jag tycker sanden och ljungen är jättekul att springa och rulla i, men det skulle vara kul att höra mer om hur allt det här bildades.

Sedan lär ju en stor meteorit trillat ner från rymden i de här trakterna. Man har tydligen till och med hittat smält sten från nedslaget nu.

Europas största meteoritkrater med radie på 50 km. Meteoriten hade en storlek på 4km
Bild SGU.
Satelitbild Siljan

Kommer ni till Falun kan ni inte missa den stora fina gropen där. Mamma säger att man grävde gångar under jorden som underminerade marken så att gropen bildades, men jag har min egen teori: det måste bara ha varit en av mina anfäder i stenhundsbranschen som letade intensivt efter någon intressant sten.

Falu koppargruva
Stollbergsgruvan

Koppar, järn, nickel och mangan är några av de grundämnen som man bedrivit gruvdrift för här i trakten och när mamma grävde för att få plats för sina plantor så hittade hon slagg efter järnframställning. Troligen så var mycket av den järnråvara som användes myrmalm, men det finns en hel del järngruvor i området också. Dalarna är ju en del av Bergslagen och mamma brukar säga att marken påminner om en ost – full av hål.

Sandstenbrottet i Mångsbodarna
Böljeslagsmärken i sandsten

I norra Dalarna finns sandsten och har man tur så kan man hitta fossila böljeslagsmärken i sandstenen. I samma region kan man också hitta porfyrer. Åker man till Älvdalen så finns det ett helt museum om porfyrer och man kan se hur de slipades en gång i världen.

Porfyrmuseet Älvdalen
Blybergsporfyr

I Rättvikstrakten hittar man snäckor i stenen. Jag tror att de växer i stenen precis som vackra kristaller, men mamma och pappa säger att det är fel. De säger att man kan finna fossiler (de envisas med att kalla de fina snäckorna för fossiler) i Rättvikstrakten för att när meteoriten slog ner så bildades ett skyddande täcke av granit ovanpå en kalkstensberggrund. Sedan kom inlandsisen och skalade av granithättan och kalkstenen med sina fossiler kom fram. En del av kalstensbrotten är fridlysta, men det finns många där man fortfarande kan gå och knacka fram en fossil eller två.

Osmundsberg, Rättvik
Osmundsberg fossil

Inlandsisen ja, den har satt ordentliga spår i trakterna. Det finns dödisgropar och fossila sanddyner i Siljanstrakten bland annat. Vatten har fortsatt att forma trakten. Dalälvens krafter förändrar hela tiden landskapet. Mora är till stor del byggt på sand och någon gång på 1600-1700-talet bröt älven en ny fåra och en hel by försvann. Detta skedde en söndag medan byborna var i kyrkan. Som ett minne av den försvunna byn finns det i dag en väg uppkallad efter den försvunna byn Säbbenbo.

Även i Leksand har en by försvunnit på grund av erosion. Vid byn Ytteråkerö låg förut en by som hette Utby, men den försvann på grund av erosion redan under medeltiden. I dag kan man finna lämningar av byn om man dyker i älven.

Kort och gott. I Dalarna kan man finna många roliga saker om man är intresserad av sten och mark. Geografin är omväxlande och spännande, och det samma gäller för geologin. Vi har malmgruvor, stenbrott, fossiler och rullstensåsar. Det finns gott om spännande platser att besöka och för de som gillar att gå ner under mark så finns ju besöksgruvan i Falun. Jag älskar att gå ner i gryt, men trots att jag har tjatat så har varken jag eller Ramses fått följa med ner i gruvan. Det skulle ha varit så spännande att få göra det.




©2001- GeoNord