• Storas Museum
• Falu gruva
• Stora stöten
• Gruvpromenaden

Museets huvudbyggnad, Stora Gruvstugan, uppfördes mellan åren 1771 och 1785 efter ritningar av markscheidern Tobias Geisler. Den användes ursprungligen som förvaltningsbyggnad för Stora Kopparbergs Bergslag. Sedan företagets administration i början av 1800-talet flyttats ner i staden, kom Stora Gruvstugan så småningom att förfalla men iståndsattes och inrättades som museum 1922.

Den fortsatta dagbrytningen i Falu gruva gjorde att man åren 1964-1966 måste flytta den äldre bebyggelsen vid Stora Stötens rand något hundratal meter. Den ursprungliga Stora Gruvstugan, som skadats av sättningarna i marken, kunde därvid inte bevaras, utan ersattes med en rekonstruktion, i vilken dock väsentliga detaljer, t ex taket, klocktornet, dörrar och andra delar av inrednIngen är ursprungliga. Planlösningen i hela övervåningen och en del av bottenvåningen återgår på äldre ritningar och beskrivningar.

Av byggnadens 20 rum är 16 öppna för allmänheten. För fullständig beskrivning av alla rum ta kontakt med museet.

Gruvans dagöppning, Stora Stöten, är 95 m djup, 400 m lång och 350 m bred. Brytningen sker dels i dagbrottet, dels under jord. Gruvans huvudschakt är 450 m djupt. En undersökningsnivå ligger på 600m.
I äldre tider var gruvan berömd över hela världen för sin koppar. Hur malmfyndigheten upptäcktes, lär man aldrig få veta, men genom pollenanalys och åldersbestämning med radioaktivt kol, (C14-metoden), har man kommit fram till att brytningen sannolikt har påbörjats något eller några decennier före år 1100. Det är inte uteslutet att nya undersökningar skulle kunna förskjuta denna tidpunkt ytteligare bakåt i tiden. Då Magnus Ladulås regerade i Sverige hade gruvdriften nått betydande omfattning; från hans tid finns ett skriftligt dokument bevarat, ett bytesbrev utfärdat av biskop Peter i Västerås och daterat år 1288. Brevet är bekräftat av konungen och landets biskopar, vilket visar att gruvan redan då utgjorde ett betydelsefullt inslag i landets ekonomi. Snart nog väckte den rika kopparfyndigheten internationellt intresse, speciellt hos Hansaförbundets köpmän. Handeln gick fram för allt över Lübeck.
År 1347 utfärdade konung Magnus Eriksson, ett berömt privilegiebrev för Kopparberget, vilket fortfarande finns i förvar hos företaget. I detta gav han bl a anvisningar om hur arbetet vid Berget skulle bedrivas.
Gruvan bröts av de enskilda bergsmännen i förhållande till deras innehav av kopparhyttor. Konungen var emellertid högsta myndighet och tillsatte även ämbetsmän, som skulle leda arbetet i gruvan.
Gruvan blev efterhand av allt större ekonomisk och politisk betydelse, särskilt på Engelbrekts och Sturarnas tid. Under senare delen av 1500-talet påträffades nya rika malmer. Gruvans egentliga storhetstid inföll emellertid under 1600-talet, med en topp vid seklets mitt, då man ur brutna malmer kunde utvinna 3 000 ton råkoppar. Inkomsterna från Kopparberget utgjorde en väsentlig del av den ekonomiska bas, på vilken den unga svenska stormakten kunde bygga sin expansiva utrikespolitik. Tidvis svarade gruvan för närmare två tredjedelar av den samlade världsproduktionen.
På grund av den forcerade brytningen under denna epok, uppstod gång på gång omfattande ras, det största år 1687, då väggarna mellan de tre största dagbrotten, tillsammans med underliggande rum och orter störtade in och bildade den nuvarande Stora Stöten. Som kopparproducent förlorade gruvan successivt betydelse. Andra malmer intog kopparens plats.

Besöksgruvan

Falu gruva var redan på 1600-talet ett känt resmål. Besökarna kom från när och fjärran, för att beskåda vad som kallades "Sveriges största under". Sommaren 1914 stängdes gruvan för besökare då den siste turistvägvisaren: stigare Bergström, slutade sin anställning vid Falu gruva. Nu är vissa äldre delar av gruvan åter igen öppnade för allmänheten. Nedfarten sker på planen, framför Storas museum, via Anfarten.

En unik historisk miljö

Den historiska delen av Falu Gruva är sedan 1970 öppen för allmänheten. Gruvan har blivit en stor och populär turistattraktion. Besökarna i gruvan får stifta bekantskap med en fascinerande historisk miljö där under hundratals år bergsmännens gruvdrängar med kil, knoster och brytstänger och senare med handborrar och krut skattat berget på dess rikedomar.

Falu Gruva är äldre än det svenska riket. Den började bearbetas mot vikingatidens slut medan folket i dessa trakter ännu var hedningar. När gruvan för första gången träder fram i skrivna dokument mot slutet av 1200-talet hade den redan blivit ett riksintresse. Arbetet bedrevs i ett slags bolag. Andelar i gruvan kunde köpas och säljas.

Sina första kända privilegier fick kopparberget av kung Magnus Eriksson år 1347. Under 1600-talet var Falu Gruva världens största kopparproducent. Kopparn utgjorde ryggraden i den dåtida svenska stormaktens ekonomi. Det var fråga om en eftertraktad vara. Kopparplåt från gruvan användes att täcka kungliga slott och andra prakthyggnader och till att förhyda krigsskepp. Koppar användes till kittlar och kannor och annan manufaktur och koppar var en vanlig myntmetall.

Det går en obruten tradition från den medeltida arbetsgemenskapen till dagens STORA, som är ett av landets största skogs- och skogsindustriföretag.
I en snabb hiss, som tar nio personer åt gången förs besökarna ner i gruvan till 55 m nivå. Promenaden går till största delen genom gamla gruvorter och arbetsrum. Den del av gruvan som öppnats har bearbetats sedan medeltiden och in på 1 800-talet. Man passerar bl a Creutz Schakt, som började sänkas på 1600-talet och som delas på mitten av världens sannolikt högsta träkonstruktion, en timmervägg från dagen och ner till botten, över 200 m. En annan sevärdhet är Allmänna Freden, ett ofantligt arbetsrum av den typ som var vanlig i gruvor på 1600-talet. I ett mindre rum i närheten har besökande kungligheter under 1800- och 1900-talen skrivit sina namn på bergväggen.

Stiftelsen Falu Koppargruva välkomnar svenska och utländska resenärer att besöka Falu Gruva - det fascinerande turistmålet i hjärtat av Sverige och Dalarna.

Framför Storas museum ligger Anfarten (14). Byggnaden uppfördes ursprungligen 1812 och fick sin nuvarande utformning 1845. Den stod då placerad över ett schakt, som var den viktigaste personvägen ner i gruvan.Längre tillbaka i tiden gick den vanliga förbindelsen mellan " dagen" och "-underjorden" via sluttningarna, av de olika stötarna och med uppfordringsspelens tunnor.
I Anfarten finns omklädningsrum och en ugn för upptining av dynamit.
Dagbrytningen i Falu gruva, gjorde att man tvingades flytta den äldre bebyggelsen vid Stora Stötens rand. Den ursprungliga anfarten revs då och återuppfördes på sin nya plats 1968-69.
Idag finns i Anfarten: reception, toalett, omklädningsrum för besökare, samt hiss.

Creutz schakt (3) är det enda bevarade schaktet från äldre tid, och dess överbyggnad, kallad lave, är till inredning, byggnadsstil och uppfordringsanordningar, typisk för denna gruva och för den utveckling man där uppnått, vid mitten av 1800-talet och sedan bibehållit tämligen of örändrat fram till våra dagar.
Byggnaden som konstruerades av C G Husberg bär en flöjel med byggnadsåret 1852 och är troligen en av de första byggnader som uppsattes i Sverige, med anordningar för berg- och vattenuppfordring över gruvöppningar.
Creutz schakt upptogs ur ödesmål år 1662 och var då endast omkring 16 m djupt. Först år 1780 nådde det sitt största djup, omkring 208 m.
Sitt idag bibehållna namn har det erhållit efter friherre, Lorentz Creutz, landshövding i Kopparbergs län 1655.
I laven finns en klocka, som fungerade som kontrollanordning för vattenpumparna i schaktet. Klockan drevs av vattnet som pumpades upp ur gruvan, och om den tystnade var där något fel som måste avhjälpas av pumpvaktaren. En konstgång mellan laven och hjulhuset drev pumparna och även malmuppfordringen ur gruvan.

Creutz hjulhus (4) är beläget ca 20 m från Creutz lave. Byggnaden uppfördes år 1845, av C G Husberg, (ombyggd år 1882 av A Forsgren), med ett överfallshjul av nära 15 meters diameter. Slaglängden på vevarna (=konstarmarnas rörelselängd och pumparnas sughöjd) var 6 fot (1,8 m), ett slagantal av 4-5 per min och en uppfordringsmängd av ca 50 l per min. Denna vattenkonst gjorde tjänst till år 1916. Ar 1975 rekonstruerades konstgången och fick det utseende den har idag.

Creutz spelhus (6) söder om Creutz schakt uppfördes år 1855 av H Steffansson, (ombyggt av A Forsgren år 1875). Hjulet har en diameter av 14 m. Detta spel användes sista gången år 1916 och betjänade flera uppfordringsschakt genom linornas omkoppling vid en närstående "pivå". På samma axel som vattenhjulet, fanns ett koniskt hjul med järnrännor, i vilka linan till kaggan i laven, låg i spiral. Denna lina gick till Husbergs pivå och kopplades där om till de 4 uppfordringsschakten.
Creutz spelhus restaurerades 1980-81.

Husbergs pivå (5). År 1845 byggde C G Husberg denna pivå (vändbrott), som från det närstående spelhuset betjänade 4 st uppfordringsschakt. Byggnaden stod uppe på varpet. (Numera är varphögarna borta.) 1924 revs pivån, men återuppfördes 1935 som ett vackert minnesmärke på samma pltats.

I Anrikningsverket (7) anrikades all malm från Falu gruva genom den s k flotationsmetoden. Slutprodukterna var finkorniga koncentrat, sliger av kopparkis, blyglans, zinkblände och svavelkis.

Oscars lave (8) byggdes 1970 och är 40 m hög. Laven står över Falu gruvas huvudschakt, Oscars schakt, som är 455 m djupt och anlades 1905.

Gruvstugan (9) uppfördes 1919 och tillbyggdes 1970.

Fredriks hjulhus (10) uppfördes 1853 och ombyggdes 1891. Vattenhjulet i huset drev pumparna i det dåvarande Fredriks schakt som var 335 m djupt.

Adolf Fredriks lave (11) byggdes över det 280 m djupa Adolf Fredriks schakt år 1845, men har sedan flyttats till sin nuvarande plats.

Konstrnästaregården (12) har flyttats ett flertal gånger sedan uppförandet 1703-04. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden på 1870-talet.
Konstmästaregården har fått sitt namn efter Falu gruvas chefskonstruktör, konstmästaren, som bodde i huset.
År 1916 inrättades kontor i huset.

1. Stora Stöten
Falu gruva är mest känd för sin enorma dagöppning, Stora Stöten, som är i det närmaste 100 meter djup och 300 till 400 meter bred i dagen.
Stöten fick sin nuvarande form vid ett omfattande ras som inträffade i midsommartid 1687. Då brast gruvans fästen, bottnar och band ner till ett djup av 300 meter samtidigt som väggarna mellan de tre tidigare dagöppningarna störtade samman. Raset var det största i en rad av fall som inträffade under 1600-talet; de var ett resultat av själva brytningstekniken. Arbetet bedrevs nämligen i stor utsträckning i stora arbetsrum det ena under det andra.

2. Anfarten
Nedgången till gruvan sker från planen framför museet vid Anfarten. Byggnaden uppfördes ursprungligen 1812 och fick sin nuvarande utformning 1845. Den stod då över ett schakt som var den viktigaste personvägen ner i gruvan. Idag för oss en modern hiss ner till 55 metersnivån, varifrån en nyupptagen tunnel (på gruvspråk: ort) leder till gruvans äldsta delar.

3. Creutz Schakt
Creutz Schakt började anläggas år 1662 och har fått sitt namn efter dåvarande landshövdingen i Kopparbergs län Lorenz Creutz d ä. Schaktet som är 208 meter djupt är det enda bevarade av de stora schakt som man på 1600-talet började sänka i utkanten av den centrala malmkroppen. Därigenom fick man tryggare uppfordringsvägar än tidigare då man uteslutande begagnat de öppningar som tagits upp direkt i malmen. Besökarna kommer till schaktet vid Månskens Skulla, enligt gruvkarlstradition möjligen kallad så därför att detta var den lägsta nivå varifrån man kunde se månljuset sila in genom schaktöppningen. Schaktet är delat på mitten av en kolossal trävägg- uppförd under åren 1833-1836 och troligen världens största byggnadsverk i trä. På en sida hade man stegväg och pumpar, på den andra uppfordring av folk och malm i frihängande tunna. Väggen var avsedd att skydda de ömtåliga pumparna.

4. Allmänna Freden

Från Creutz Schakt går promenaden till arbetsrummet Allmänna Freden, som ligger i anslutning till den medeltida Långgruvan - övergiven på 1740-talet men återupptagen ur sitt ödesmål år 1800. Med en höjd på 21 meter och en längd på 65 meter ger Allmänna Freden en god uppfattning om hur de stora arbetsrummen brukade se ut under den klassiska tiden. Arbetsrummet fick sin nuvarande form åren 1800- 1805 och namngavs ursprungligen efter en fred mellan Frankrike och England år 1801. Den freden blev inte långvarig, och i senare tradition har namnet därför antagits syfta på fredssluten efter Wienkongressen år 1815. I Allmänna Freden utmynnar orter och stegvägar på olika nivåer och från olika håll. De släta, eleganta valven och de ofta mycket tunna skiljeväggarna ger goda möjligheter att studera resultatet av äldre gruvbrytningsteknik.

En ofantlig timmerkista uppbyggd av mäktiga varv av stockar och fylld med gråberg har till uppgift att stötta taket. Härden till en navarsmedja står kvar. Här vässades gruvarbetarnas borr. Vid en väggar en tillmakningsbrasa rest i enlighet med gamla beskrivningar.

5. Julklappen
Alla schakt, orter och arbetsrum har av gammal tradition egna namn - totalt finns i Falu gruva över 4 000 namngivna platser. Arbetsrummet Julklappen, som ligger intill Allmänna Freden, fick enligt traditionen sitt namn för att man där hittade malm under juletid. Julklappen har också sedan slutet av förra seklet fungerat som "gästbok" där kungliga besökare skrivit sina namn på väggen. Nästan alla svenska monarker har sedan Gustav Vasas tid besökt Falu gruva. Ett av dessa kungabesök ägde rum i november 1968, då Kung Gustav Adolf gjorde sitt andra besök i gruvan. Hans namnteckningar, skrivna med 70 års mellanrum, kan nu ses i Julklappen. Carl XVI Gustaf skrev sitt namn på samma plats 1973 och 1988. Det senaste kungliga besöket ägde rum 1993 då Drottning Silvia och Kronprinsessan Victoria skrev sina namn på väggen.

6. Rålambs Schakt
Från Allmänna Freden och Julklappen går promenaden i en trappa i Rålambs schakt. Schaktet används också som reservutgång för besöksgruvan. Detta schakt började drivas 1732. Det fick sitt namn efter presidenten i Bergskollegium Gustav Rålamb.

7. Eugens Ort
Sedan man lämnat Rålambs schakt kommer man in i Rålambs ort och passerar Eugens ort. Denna påbörjades år 1875 som undersökningsort med namnet Julgranen. Här gjordes år 1879 de första försöken med maskinborrning i Falu gruva. Drivningen pågick till år 1881. Då arbetet avslutades, var orten drygt 180 m lång. I samband med prins Eugens besök i gruvan år 1880 ändrades ortens namn.

8. Osman Pascha
Denna ort är uppkallad efter en turkisk härförare, som spelade en framstående roll i rysk-turkiska kriget 1877-78. Den påbörjades från Utbördingen år 1878. Avsikten var, att man skulle påträffa malmen i Rålamb. Detta Iyckades även efter 6 meters indrivning. Malmbrytningen pågick i Osman Pascha till år 1886.

9. Utbördingens Sänke
Promenaden går i stor utsträckning genom orter som tillkommit genom handborrning och sprängning eller med hjälp av tillmakningseldar. Den senare metoden bestod i att man staplade upp ved mot bergväggen och tände på. Det sköra berget kunde sedan lösbrytas med kilar och brytstänger. De orter som brändes med tillmakningseldar fick en jämn, elliptisk form. Exempel härpå har man i taket i Utbördingens Sänke, en av de större arbetsplatserna man passerar under gruvpromenaden. Ett sänke uppstod då man följde en malmförekomst som gick brant ner i berget.

© 1995 Broschyrer / Stiftelsen Falu Kopparberguva/ Stora Kopparberg, S-791 80 Falun.

©2001- GeoNord