BANMOSSEN, HEDBY

© 1995 Peter Harström - Stenbiten nr. 4, 1995
Tunabygdens Geologiska Förening i samarbete med GeoNord.

Geologisk exkursion till wollastonitförekomsten vid Banmossen, Heby den 23 september 1995.

Mineralet wollastonit

Wollastonit är ett kalciumsilikat (CaSiO3). Det är vanligtvis vitt-grått nålformigt eller fibrigt. Hårdheten är 5, dvs en kniv repar. Densiteten är 2,9. Mineralet är triklint, (det kristallsystem som har lägsta symmetrin). Det skiljs från andrs fibriga mineral som t ex tremolit och sillimanit genom dess löslighet i saltsyra. Mineralet visar ofta gul-rödgul fluorescens. Wollastonit bildas vid metamorfos av orena (kiselhaltiga) kalkstenar vid temperaturer över 450°C. Därfor uppträder mineralet i t ex kontaktzoner kring magmatiska bergarter eller i högmetamorfa bergarter.

Wollastonit har på senare år fått ökande betydelse som ett viktigt industrimineral. Det används bland annat vid tillverkning av keramer, som armering av plast och gummi, som fyllnadsmedel och vithetsförhöjare i färg och cement, som bestrykningsmedel i pappersindustrin och som ersättare av asbest i t ex bromsskivor och isolerskivor. Flera forskare varnar dock för att även wollastonit kan vara cancerframkallande.

Historik

Den forsta observationen av wollastonit i området gjordes av ett par mineraljägare någon gång under 1987. Blockfyndet prisbelönades i Bergslagens mineraljakt samma år. Året därpå besiktigade SGAB (Sveriges Geologiska AB) fyndet i samband med en större wollastonitkampanj över hela Sverige. Fyndet ansågs vara av mindre intresse, men motiverade ändock ytterligare rekognoceringar. En halv kilometer längre västerut hittade SGAB en rikt mineraliserad häll i ett dike fdrutom flera block.

Detta fynd blev början till en noggrann undersökning som omfattat geologisk kartring,blockletning, dikesgrävning(89, 91), geofysisk mätning med magnetometer (89, 91, 92), diamantborrning 2.378 m (91, 92), protagning, jordavrymning för 100 tons generalprov (91), anrikningstester och så vidare.

Geologisk malmberäkning

Efter de undersökningar som utfördes 1992 beräknades den påvisade mineraliseringen uppgå till 1,77 Mton med i genomsnitt 23% wollastonit. Förutom wollastonit finns ca 35 % fältspat, 20% granat, 12% diopsid, 10 % kvarts och 3% karbonat. Mineraliseringen är fördelad på fyra kroppar. Den är undersökt genom diamantborrning ner till 50 m djup. Undersökning mot djupare nivåer skulle alltså kunna påvisa ytterligare wollastonit.

Fyndigheten är tillräckligt undersökt för eventuell produktion. De arbeten som nu pågår innan produktionen kan börja omfattar marknadsundersökningar för att utreda möjliga kunder och deras krav. I en nyligen presenterad information säger Wermland Guldbrytning AB att de planerar bli ensamägare av fyndigheten genom att förvärva de återstående 50% i Aros Mineral AB av MIRAB Mineral Resurser AB. Vi kan därför anta att fyndigheten är nära produktionsstart. Vid en planerad brytning på 50 000 ton/år kan driften pågå i mer än 30 år. Den planerade produktionen motsvarar nästan 12 000 ton ren wollastonit, vilket skall jämföras med världsproduktionen som 1974 var 80 000 ton. Jag har ingen mer aktuell siffra för världsproduktionen. Den bör dock ha ökat rejält sedan dess, bland annat med tanke pa att asbest sedan dess klassats som cancerframkallande mineral.

Geologi

Berggrundens bildningshistoria kan sammanfattas på földande sätt. Metavulkaniter (wollastonitens moderbergart) och en amfibolitisk sekvens är de äldsta bergarterna. Gabbro har intruderat dessa bergarter och givit skarnbildning med wollastonit. Senare har en rödlätt granit intruderat berggrunden, varefter amibolitgångar slagit igenomdenna

Området domineras av gabbro, som vanligtvis är mer magnetisk än övriga bergarter. I närheten av wollastonitmineraliseringarna övergår gabbron till finkornig amfibolit. Amfiboliten är i dessa lägen ofta breccierad med segregerat material som matrix.

Amfibolit uppträder dessutom ofta som klippande gångar som genomslår både gabbro och skarn.

Wollastonitmineraliseringarna uppträder inhomogent i en ljus, gråvit-grön-röd, flammig och fältspatrik metavulkanit. Halten av diopsid och granat varierar. Metavulkaniten var ursprungligen en kalkrik och slaggig basisk lava med varierande halt av kvarts och fältspat. Då gabbron intruderade bildades wollastonit av kalciumkarbonat och kisel. Även de övriga skarnmineralen diopsid och granat (grossular) bildades vid denna metamorfos. I några hällar syns tydligt agglomeratiska strukturer (fragment av varierande sammansättning och storlek) som visar det vulkaniska ursprunget.

Wollastoniten kan vara svår att se med blotta ögat, men kan kännas med fingret på grund av sin nålforiga kornkaraktär.

Källor:
Wollastonit - Högteknologiskt Framtidsmineral. Prospekt över gruvprojektet vid Banmossen, bilagorna 5 och 8. MIRAB Mineral Resurser AB.
Svenska Mineralogiska Sällskapets exkursion till Banmossen den 8 oktober 1994.
AU COURANT, Aktieägarinformation fran Wermland Guldbrytning, nr 2, 95 september.




©2001- GeoNord