Svenska gruvor och mineraförekomster

G


Garpenbergs kopparmalmsfält (odalfält), Dalarnas län

Gruvorna är mycket gamla, troligen minst från 1300-talet. Fältet är beläget någon km SV om
Gruvorna är mycket gamla, troligen minst från 1300-talet. Fältet är beläget någon km SV om kyrkplatsen, vid V stranden av Gruvsjön. Inklusive varphögarna är gruvområdet ca 1 km långt. I varphögarna till dessa gruvor, kan man finna bl a granater, malakit, rhodochrosit och flusspat. Vid anrikningsverket där bly-, zink- och kopparmalm behandlats hittas även zinkblände, blyglans och kopparkis. Malmerna har delvis varit silver- och guldförande. I Garpenbergs norra malmfält har på senare tid utvunnits silver.


Gladhammar koppar- och koboltmalmfält, Kalmar län

Gruvorna ligger N och V om nordostligaste viken av Tjursbosjön, NV Gladhammar. Gruvfälten är från V Ryssgruvefältet, Holländarefältet och Solbergsfältet. Brytningen började redan på 1400-talet och upphörde i slutet av 1800-talet. Det brutna materialet innehöll bl a magnetit med järnglans, svavelkis, zinkblände, kopparkis, bornit, aikinit, hammarit (Pb2Cu2Bi4S9), gladit, rezbanyit, koboltglans, annabergit, linneit, lillianit (Pb3Bi2S6), zinkblände, blyglans, lindströmit, galenobismutit.


Glanshammarsområdet, Örebro län

Mellan Dylta och Glanshammar finns sulfidimpregnationer av falbandskaraktär här och var och vid Glanshammar ligger flera gamla silvergruvor, vars malmer legat i en mäktig kalkdolomitkropp. Förekomsterna utgörs av klumpar och strimmor av blyglans, zinkblände och arsenikkis samt något svavelkis och kopparkis.


Glava koppargruvor, Värmlands län

Gruvorna ligger i en sydligt sluttande hällmark N om Glava skifferbrott i Arvika kommun. Glava gruvors malmförande kvartsgångar har haft en största mäktighet av ca meter och har fört bornit och kopparglans som dominerande malmmineral. Dessutom finns bornit, kopparkis, svavelkis, järnglans, tungspat och kalkspat. Genom mikroskopiska undersökningar har konstaterats närvaron av tellurider av guld, koppar, silver och bly, selenider av bly, koppar och silver, samt guld, silver och vismut i gedigen form och därutöver flera andra mineral. Gångarna har varit kända sedan 1500-talet. Den största brytningen ägde rum på 1800-talet. Gruvan har brutits kortare perioder under 1900-talet, senast i slutet av 1930-talet. Liknande malmförande lager av mindre omfattning finns i trakten.


Godegårdbrotten; Perstorp och Skrumpetorp, Östergötlands län

Perstorp ca 3 km NV och Skrumpetorp V Skrumpsjön ca 4 km NNV Godegård. I området finns ett tiotal gruvor, brott och skärpningar. Fynd av bl a triplit, beryllkristaller, turmalin, vivianit, hagendorfit (Ref: MinMag vol 73 1979, s 227-235) (tidigare identifierad som varulit), triplit, triploidit, triphylit, svavelkis, beryll, albit, mikrolin. Vidare kopparkis, magnetkis, molybdenglans.

Något mot O, i trakten av Tjällmo, finns en pegmatitförekomst vid Baggetorp. Här har man tillvaratagit volframit (kristaller upp till 20 cm i diameter) och molybdenglans. Något kopparkis, vismutglans och svavelkis har funnits. Fyndigheten ligger i en 400 m lång kvartszon.


Gruvberget, Dalarnas län

Gruvberget väster om Gagnef har upptagits på zink- och blymalm. En del av gruvhålen här är mycket gamla. Malmen åtföljs av finkornigt grönskarn av diopsid, tremolit och kalkgranat. I detta bildar zinkblände och svavelkis decimeterbreda eller smalare gångar och ådror. Zinkblände och svavelkis förekommer också som stänk och ådror i sericitkvartsit. Skarnet ligger i kalksten, som är förorenad av pyroxen och serpentin och innehåller strimmor av svavelkis, zinkblände och blyglans.

I mörkare grönskarn har iakttagits koppar- och magnetkis samt zinkblände och något blyglans. Sidostenen är en finkornig biotitrik kvartsit, delvis cordierit- och antofyllitförande. Förekomsten genomsätts av pegmatitgångar.

Vid Näsbodarna söder om Gruvberget finns flera skärpningar med zinkblände, blyglans och kopparkis. Omgivande bergart är kvartsådrig migmatit.


Gruvberget, Norrbotttens län

3 kilometer V Svappavaara via Kiviniemivägen, strax på höjden till Svappavaaragruvan, har ett antal nedlagda gruvor upptagna på kopparfyndigheter.
Gruvberget som ligger intill Leveänimeigruvanpå ett berget och som bröts på en efter dagens mått mätt en ganska fattig kopparmineralisering. Denna upptäcktes 1654 och utgjorde under ett tjugotal år grunden för den gruvbrytning som skedde på Gruvberget. Även på början av 1700-talet skedde viss brytning av koppar, men upphörde definitivt 1741.
Gruvberget kan erbjuda följande mineral:
Bornit, kopparkis, chalcosin eller kopparglans, covellin, malakit, azurit, chrysocolla svavelkis, arsenikkis, erythrin, molybdenglans, gediget guld, gedigen koppar, magnetit, martit, hematit, apatit, kalcit, kvarts, tremolit-aktinolit, diopsid, epidot, biotit, muskovit, klorit, skapolit, limonit, granat, stilbit, mikroklin, plagioklas, kaolin.


Gruvåsens gruvor, Värmlands län

N om Lilla Bjursjön, O om sjön Yngen. Malmerna av mindre klumpar och strimmor av zinkblände, silverrik blyglans, kopparkis, magnetkis, svavelkis, arsenikkis och molybdenglans.


Grönfjällstrakten, Västerbottens län

På Gröndörrstötens sydsida ligger fyra malmanledningar på samma nivå inom lagerserien. Bergarten består av glimmerskiffer omväxlande med kloritskiffer med kvartskörtlar och band med kopparkis. Längre söderut på Högfjällets östra sluttning mot Öljungån, har Öljunggruvan upptagits i ett lager av kvartsig muskovitglimmerskiffer. Bergarten innehåller impregnationsband av några dm mäktighet med svavelkis och något magnetkis samt långsträckta körtlar av mera kompakt kis. Kopparkis har inte iakttagits vid själva Öljunggruvan, men några hundra meter öster om densamma finns avlånga, kopparkisförande kvartskörtlar. Cirka 90 meter västsydväst från Öljunggruvan ligger Lovisagruvan, som brutits på drusiga, kopparkisförande kvartskörtlar i kloritskiffer. Vid den på kopparkis rikaste skärpningen, Högfjällsgruvan, belägen väster om Lovisagruvan, förekommer ett metermäktigt lager av kvartsitskiffer genomdraget med smala strimmor av svavel- och kopparkis, som ibland innehåller körtlar av nästan kompakt kopparkis. Fler intressanta mineralfynd har gjort i anslutning till gruvan.


Grönsjöberget, Dalarnas län

Fyndighet av babingtonit vid några nedlagda kalkbrott ca 4 km NO Borlänge (avtagsväg före Ornäs på norra sidan). Mineralet finns på varphögen mellan de närmaste fydigheterna. Även epidot har hittats liksom kvartskristaller, prehnit m m. I trakten finns inte bara flera kalkbrott utan även järnmalmsgruvor och stenbrott.


Guldsmedshyttans silver-blymalmsfält, Örebro län

Fältet är mycket gammalt, skriftlig dokumentering tidigare än 1551 finns dock inte. Nedlagt mitten av 1800-talet när 240-metersnivån hade nåtts. Fältet ligger vid N ändan av sjön Rossvalen och består av ett flertal gruvor. Malmmineral som förekommer är silverhaltig blyglans, zinkblände, svavelkis, magnetkis och arsenikkis.


Gåsta koppargruva, Örebro län

Gruvan ligger strax O sjön Väringen (V Arboga) och har bearbetats från och till sedan gammalt. Brytningen upphörde i början av 1900-talet.




©2001- GeoNord