Geologiska och mineralogiska termförklaringar.

Gabbro, basisk djupbergart, bestående av plagioklas, samt augit och/eller rombisk pyroxen, ofta även olivin, mera sällan hornblände eller biotit; en gabbro med olivin kallas olivingabbro; en gabbro med rombisk pyroxen kallas norit; en gabbro huvudsakligen bestående av plagioklas och med mycket underordnade mörka mineral kallas anortosit.

Gabbro med stora augitkristaller i en matris av plagioklas. Tangen, Norge.

Gabbroid, intrusiv, basisk, mörk bergart.

Gahnit eller zinkspinell, ZnAl₂O₄ är mörkgrönt, grått eller blått till helt svart mineral. Relativt vanlig i många sulfidmineraliseringa.

Gahnit , Näverbergsgruvan, Falun, Dalarna. Storlek 3x2cm kristallerna ca 2mm.
Collection & Photo ©2022 Lennart Borg.

Gavel. En orts eller arbetsrums arbetsfront.

Galenit, Galena, Blyglans är kemiskt en blysulfid PbS. Förekommer rikligt i många gruvor i Sverige.

Blyglans, Medselefors, Vilhelmina, Västerbotten, Sverige.
Storlek: 6,5x3,7cm. vikt 250g. Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Gedrit, en Ca-fri amfibol som utgör ett vattenhaltigt Fe-Mg-silikat med Al.

Gedrit, Schisshyttan, Dalarna, Sverige. Storlek på bild 10x5cm. ©1997 Geonord.
Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Gejsir. En sprutande källa.

Gmelinit-Na är en rar eftertraktad zeolit där de bästa exemplaren kommer från Australien, men finns också i Nord Irland och Ryssland. Man anger i litteraturen att ett fynd gjorts i Sverige. Kemiska formeln Na₄(Si₈Al₄)O₂₄ · 11H₂O.

Gmelinite-Na med Natrolite, Cairns Bay, Flinders, Victoria, Australien.
Storlek: 4x3cm. ©2007 Geonord. Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Geoder är håligheter i främst sedimentära och magmatiska bergarter där olika mineral har fällts ut och bildat separata kristaller och/eller koncentriska ringar. Ansamlingen av utfällda kristaller benämns drus. Vanligt mineral på Mineralmässor och Loppis. Vissa kan fluorescera med UV. ljus

Geode, Tyskland. Storlek: 7x5cm.© 2024 Geonord. Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Geofysisk markmätning, mätning av berggrundens fysikaliska egenskaper utförd från marken.

Geokemi, läran om grundämnenas fördelning och halter i mineral, berg och jord. Tillämpas vid malmprospektering.

Geokemisk provtagning, provtagning av jord eller berg för kemisk analys.

Geocronit, ett blygrått mineral med sammansättningen Pb₅AsSbS₈

Geocronit med svavelkis på kalcite. Carrara, Italien. © 2015 Ciccolini.

Geolog. En vetenskapsman som studerar jordklotet och dess historia.

Geologi. Geologi är vetenskapen om jordskorpans sammansättning, byggnad och historia, samt om de krafter under vilkas inverkan jordskorpan bildats. (Latin geolo´gia, av geo- och grekiska -logi´a '-lära', '-vetenskap', av lo´gos 'ord')

Geologisk kartering, kartläggning av berggrunden.

Gersdorffit. NiAsS, nickel-arseniksulfid. Bildar oktaedrar och kubiska till derba agggregat. Bästa lokalen för fynd har varit Lainejaur gruvan i Västerbotten. De stora varparna är bortstedade.

Gersdorffit på kalcit, Ai´t Ahmane mine, Marocko.
Collection & Photo ©1991 Geonord. Storlek 3x2cm.

Geosynklinal, ett tråg- eller rännformigt, nedveckat parti av jordskorpan, i vilket en riklig sedimentsavsättning äger rum. Ur dylika djuprännor, vilka utgör svaghetszoner i jordskorpan, har alla större bergskedjor uppstått.

Geovetenskap. Ett samlingsnamn för de olika ämnesområdena inom lärorna om jorden. I geovetenskap ingår förutom geologi även geodesi, geomorfologi, glaciologi, hydrologi, meteorologi, klimatologi, oceanografi, geofysik och geokemi.

Geotop. Geologisk lokal (plats) av särskilt värde för att förstå en geologisk händelse eller process.

Gillespit är en sällsynt glimmerliknande barium-järn silikat. Finns inte i Sverige, men är vacker att ha i samlingen. Kemisk formel: BaFe²⁺Si₄O₁₀

Gillespite (röd), Sandbornite (vit), Taramellite, Madrelena Mine, Tres Pozos,
Baja California, Mexico. Size: 3.5x2cm. Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Gips, ett vitaktigt, ibland gult, brunt eller rödaktigt, mer eller mindre genomskinligt mineral som lätt repas med nageln CaSO₄ · 2H₂O. Kan bilda många kristallformer och världens största grotta med gipskristaller hittar man på denna adress, Naica Crystal Caves med 38 bilder eller som film. Naica finns i Saucillo, Chihuahua, Mexico.

GIS, geografiska informationssystem. GIS är datorbaserade informationssystem för inmatning, bearbetning, lagring, analys och presentation av geografiska data.

Glacial avlagring, sediment avlagrat direkt från en glaciär eller inlandsis alternativt omlagrat genom smältvattens eller gravitationens inverkan i direkt anslutning till glaciären.

Glassplitter, glassplittertextur. Ett slags pyroklastisk textur sammansatt av små korn av glasig vulkanisk aska. Glassplittren bildas när gaser frigörs häftigt, explosivt, ur en magma i och med att trycket minskar när magman stiger från djupet upp mot jordytan. Först bildas större klumpar i form av pimpsten, slagg m.m. När gaserna fortsätter att expandera splittras klumparna upp i små vassa glasbitar. Glasbitarna utgjorde tidigare mellanväggar mellan pimpstenens eller slaggens gasbubblor.
De har därför ofta en karaktäristisk Y-form i mikroskop.

Glaucodot, tennvitt mineral med sammansättningen (Co,Fe)AsS. Kan hittas i Håkansboda gruvan, Västmanland, Sverige.

Glaucodot kristall från Håkansboda. Storlek 1.7x1.6x1.3 cm. ©1998 Geonord.

Glaukonit, ett Fe-Al-silikat, som uppträder som intensivt gröna korn i sand, sandsten och märgel. Kemisk formel: (K,Na)(Fe,Al,Mg)₂(Si,Al)₄O¹⁰(OH)₂. Användes som gödningsedel och de gröna kornen som pigment.

Glaukonit från Roubaix, Galena, Lawrence County, South Dakota, United States of America
Storlek:2.2x 2.1 x1cm. ©1996 Geonord. Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Glimmer, en serie bladiga mineral, som kan klyvas i tunna, elastiska plattor; kemiskt utgör de silikat av K, Al, Mg och Fe i olika proportioner. Ljus glimmer (kalium-aluminiumglimmer) kallas muskovit, svart glimmer (kalium-järn-magnesium-aluminiumglimmer) kallas biotit. Finfjällig ljus glimmer kallas sericit. Glimmer förekommer vanligen tillsammans med kvarts och fältspat. Den bildar packar av tunna blad som lätt petas upp som bladen i en bok. Hårdhet 2—3. Vittrad biotit blir guldglänsande och kallas "kattguld". Glimmer har litet ekonomiskt intresse idag.

Glimmerskiffer, är en vit och gråvit till gråsvart, starkt skiffrig bergart, som lätt kan klyvas till plattor och skivor. Dessa är ofta böjda, därför att skiffern veckats vid rörelser i jordskorpan. Skiffern är till största delen finkornig. De viktigaste mineralen är kvarts och glimmer (både ljus och mörk). Dessutom förekommer ofta en del fältspat. Ibland uppträder granat. Glimmerfjällen täcker skifferytorna, så att dessa blir starkt glänsande. Fjällen kan ibland bli ganska stora.
Glimmerskiffer uppträder ofta i sällskap med kvartsit och är omvandlingsbergart av sediment, som avsatts i vatten och hårdnat. Glimmerrikedomen visar dock, att ursprunget inte som kvartsiten varit en ren sandsten utan en sandig bergart med lerskikt (eller i vissa fall lager av vulkanisk aska). Man ser därför på sina håll, framför allt i fjällkedjan, övergångar från glimmerskiffer till fyllit (som är omvandlad lerskiffer). Glimmerskiffer finns på åtskilliga håll i vårt land, bl.a. i fjällkedjan.
Vid ytterligare omvandling av glimmerskiffer har såväl glimmergnejserer som ådergnejser uppkommit. Man kan därför i berggrunden ofta se övergångar från glimmerskiffer till gnejs.

Tvärsnitt av glimmerskiffer, Storuma, Västerbotten, Sverige. Bildstorlek 7x5cm. ©2005 Geonord.

Gnejs, en högmetamorf (starkt omvandlad) kvarts/fältspat- eller fältspatbergart, vari fältspaten är en kalifältspat eller en sur plagioklas (en natronkalkfältspat). Man kan se att ghnejs uppvisar en viss, grov skivighet, i många fall också en bandstruktur i form av en växling mellan ljusa och mörka band. I princip kan alla bergarter omvandlas till gnejs, men de flesta gnejser har sitt ursprung i graniter och i vulkaniska eller vissa slag av sedimentära bergarter.

Gnejs, Göteborg. Photo ©1985 Geonord.

Gnejsgranit, En gnejsig granit, dvs. en granit som genom regionalmetamorfos omvandlats till gnejs men vars karaktär av ursprunglig granit är tydlig.

Goslarit, (zinkvitriol) ett vattenrikt zinksulfat, ljusgult till rödaktigt. Kemisk formel: ZnSO₄· 7H₂O.

Granat, sammanfattande namn för en rad kubiskt kristalliserande mineral; de vanligaste granaterna är den färglösa, vita eller svagt gröna grossularen, den bruna andraditen, den röda almandinen, den mörkröda pyropen och den gula eller rödbruna spessartinen samt den gröna uvaroviten.

Grafit, grundämne svart, mjukt, glänsande mineral bestående av kol (C). Relativt vanlig i Sverige.
Det märkliga med grundämnet kol är att det förekommer både i vårt hårdaste mineral diamant, hårdhet 10, och i det mjukaste, grafit, hårdhet 1.
Grafiten har metallisk gråsvart till svart färg. Porslinsstrecket blir svart. Grafit förekommer i fjälliga, ofta mycket fina kristaller. Den används till bl. a blyertspennor, till elektroder i smältugnar och som smörjmedel.
Den finkristallina grafit, som finns i svartskiffrar och en del gnejser, går ej att ekonomiskt utnyttja.

Grafit, Pargas Finland. Collection & Photo ©1998 Geonord.
Finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Grafitskiffer, kolförande metamorf bergart.

Granit. Granit är en kornig (kristallin), sur (kiselsyrerik, kvartsrik) bergart. Färgen växlar men är ofta ljust röd, gråröd eller ljust grå till grå. Granit består till största delen av kvarts och fältspat samt en del mörka mineral (glimmer, hornblände m.fl.). Kvartsen är grå, vit, blåaktig eller gulbrun, fältspaten vit, röd, grå eller vitgul. Glimmern är ofta svart glänsande biotit. Hornbländet svart. Sammanlagda mängden fältspat brukar utgöra omkring 10 procent.
Granit har bildats på betydande djup under markytan. Ända fram till 1930—talet ansåg de flesta geologer att granit uppkommit ur lösningar och smältor. Många menade, att de granitbildande smältorna kom från mycket stora och mycket djupt belägna utrymmen fyllda med glödande smälta (magma). I magmaförråden skulle en uppdelning (differensiering) i sura (granitbildande) och basiska (gabbro-, diabasbildande) silikatsmältor ha kunnat ske. Andra trodde att åtminstone en del graniter kristalliserat ur äldre sura bergarter, som genom veckningsrörelser och förkastningar hamnat så långt ner i jorden, att de lösts upp eller kanske rent av smält (palingenes = pånyttfödelse)
Under 1930—talet vann en helt annan teori allt starkare insteg. Bergarter sådana som sandsten och lerskiffer kunde kristallisera om i fast tillstånd och genom utbyten av grundämnen med sin omgivning få en granits alla egenskaper, bara de befann sig på tillräckligt stort djup i jordskorpan (granitisering).
Granit har haft stor betydelse för stenindustrin i Norden och användes fortfarande för olika ändamål, om än brytningen gått starkt tillbaka under de senaste decennierna, främst genom gatstenens minskade användning. Sveriges största granitindustri är förlagd till Bohuslän, där råmaterial framförallt för gatsten, kantsten och byggnadssten (storsten) uttagits och i de flesta fall även bearbetats. Bergartens stor motståndskraft mot yttre åverkan i förening med dess goda och regelbundna klyvbarhet har haft utslagsgivande betydelse för dess praktiska användning. Småkornig granit är i regel mera hållfast än medel- till grovkornig, och har därför brukats mest i sådana fall, då nötningen är stor (i gator och vägar).

Granitisering, en process, som innebär att graniterna inte kristalliserat ur smältor utan bildats ur andra bergarter, främst sediment, genom reaktioner med vandrande silikatlösningar.

Granitporfyr, En gångbergart med granitsammansättning och porfyrisk textur. Strökornen är mest kvarts och/eller fältspat.

Granodiorit, granitliknande djupbergart som skiljer sig från graniterna genom sin övervägande halt av oligoklas eller andesin.

Granofyr. En sammanväxning i mikroskala, vanligen mellan kvarts och alkalifältspat, orsakad av samtidig, relativt snabb kristallisation av de båda mineralen.
I mikroskop framträder granofyr som kristaller av alkalifältspat innehållande små partier av kvarts, som alla har samma kristallografiska orientering.

Granulitfacies. En omvandling som skett vid en temperatur högre än 700 °C och i ett tryckintervall mellan ca 3 och 12 kilobar.

Gravimetrisk metod, metod som utnyttjar tyngdkraften exempelvis för mineralseparering.

Gravsänka. En insänkning i jordskorpan som begränsas av förkastningar.

Grossular, se granat Ca₃Al₂(SiO₄)₃bildar brunröda kristaller. Relativt vanlig i Sverige.

Grundmassa, den finkorniga till täta, ofta glasiga massan i lavorna vari vanligen större korn, s k strökorn, uppträder.

Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer (hålrum) och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Både grundvatten och ytvatten utgör delar av vattnets kretslopp i naturen, där en del vatten tränger djupare ner i marken och blir till grundvatten.

Gruva. Sänkning i berg vars djup nödvändiggör konstruktion för uppfordring av malmen, i denna beskrivning innebärande ett djup större än 2,5 m, jfr skärpning.

Grünerit, ett vanligen brunaktigt, sidenglänsande amfibolmineral, nästan rent järnsilikat. Kemisk formel Fe₇Si₈O₂₂(OH)₂. Vanlig i många gruvor i Bergslagen. En gulare variant hittas i Stollbergfältet och kallas då för silvbergit.

Silvbergit / Grünerit Stollberg, Dalarna, Sverige. Storlek 3x2cm. Photo ©1987 Geonord.

Gråvacka, ett mellanting mellan konglomerat och sandsten, med bergartsbitar i en sandstensartad mellanmassa, även ett sediment sammansatt av grövre och finkornigare skikt som ofta innehåller bergartsfragment.

Grönskifferfacies, grad av metamorfos. Bergartens mineralsammansättning visar att hur stort tryck och hög temperatur som bergarten har varit utsatt för efter dess bildning.

Grönsten. Samlingsnamn för en mörkgrön till mörkgrå omvandlad, basisk magmabergart. Finkorning sammansatt av klorit, amfibol och epidot. En annan benämning är grönskiffer. Bergartens hådhet gjorde den lämplig till att göra verktyg under stenåldern.

Grönsten från Åbo i Finland. ©1998 Geonord.

Grönstensbälte, ett långsträckt område med basiska vulkaniska och sedimentära bergarter.

Guld, Au. Grundämne. Guld förekommer tillsammans med sulfidmineral men oftast i mycket små mängder. Metallen är mjuk, böjlik och seg. Knivrepan blir gul. Färgen är identisk med färgen hos sådant guld, som vi ser i ringar och smycken. I Bolidengruvan, som nu är utbruten, förekom guld ofta tillsammans med arsenikkis. Guld kan också förekomma i kvartsgångar, som exempelvis Björkdalsgruvan i Västerbotten med flera gruvor.

Gång, öppnad spricka fylld av mineral, eller kristalliserad bergartssmälta (magma).

Gångart, beteckningen för icke-malmmineral eller gråbergsmineral, som åtföljer malmmineralen.

Gångbergarter, eruptiva, gångformiga bergarter, som hastigt stelnat i öppnade sprickor, varför de ofta är porfyriska. De intar en mellanställning mellan typiska djupbergarter och ytbergarter.

Götit, järnoxidhydroxid, gul- till rödbruna massor, ofta med fibertextur OH·FeO.


Götit, Bou Tazoult, Marocko. Collection & Photo © 2005 Geonord. Storlek 10x10mm.	Götit, Bou Tazoult, Marocko. Collection & Photo © 2005 Geonord. Storlek 10x5cm

Götit, Bölet, Västergötland. Collection & Photo © 1998 Geonord. Storlek 2x3cm.	Götit, Leveäniemigruvan, Lappland. Collection & Photo © 1998 Geonord. Storlek 2x3cm.

Götit finns att köpa på Scandinavian Minerals.

Gyrolit, tillhör zeolitgruppens mineral. NaCa1₆Si₂₃AlO₆₀(OH)₈ · 14H₂O. Namnet kommer från grekiska gyros = cirklar. Bildar sfäriska runda kristallknippen, ofta färglösa till vita och lätt gröna. Finns inte i Sverige, men ärm vacker att se och äga i zeolitsamlingen.


Gyrolit, Mumbai quarry no. 10, Maharashtra. Indien. © 2001 Geonord. Storlek 4x4cm.	Gyrolit, Dean Quarry, Lizard, Cornwall, England. © 2001 Geonord. Storlek 6x6cm.

Alltid låga priser. Mängdrabatt. Alltid öppet köp.
Vi sponsar den här sidan för Geonord.org


Andradite, Kirunavaara Mine, Kiruna, Lappland, Sverige. Storlek: 5x5cm. ©2007 Geonord.	Almandine, Fauske, Norge. Storlek: 3,5x3cm. ©2005 Geonord.

Hessonite, Val Mulini, Switzerland. Storlek: 2,5x1cm. ©2005 Geonord.	Grossular, Sierra de Las Cruces, Coahuilla, Mexico. Storlek: 4,5x5,5cm. ©2005 Geonord.

Demantoid, Kamchatka, Russia. Storlek: 4x3cm. ©2005 Geonord.	Uvarovite, Saranovskii Mine, Russia. Storlek: 3,5x3,5cm. ©2005 Geonord.


Revsundagranit, Västerbotten, Sverige. Kontaktzon mellan två graniter. ©1998 Geonord.	Revsundagranit, Västerbotten, Sverige. ©1998 Geonord.

Granit, Leksand, Dalarna, Sverige. ©2018 Geonord. Räknas till urbergsgranit.	Klotgranit, Kuru, Finland. ©1998 Geonord


Gipskristaller, Fuentes de Ebro, Zaragoza, Aragon, Spanien. ©2007 Geonord.	Gipskristall, Naica, Mexico. ©1993. Geonord. Storlek: 12x6cm.


Biotit, Jokkmokk, Norrbotten. Storlek på bild 12x6cm. Collection & Photo ©1989 Geonord.	Muskovit, Varuträsk, Västerbotten, Sverige. ©2006 Geonord. Storlek 7x6cm. Lite litium ger den lätt rosa färgen.	Flogopit, Liängs kalkbrott, Uppland, Sverige. ©1987 Geonord. storlek 5x4cm.


Veckad glimmerskiffer. Polerad skiva Geologiska museet i Glascow, Scotland. ©2007 Geonord.		Veckad glimmerskiffer. Vägskärning Storuman, Västerbotten, Sverige. ©2007 Geonord.


Aitikgruvan, Norrbotten. Bryts på kopparmalm. Photo ©2012 Geonord.	Falu koppargruva, Dalarna, Sverige. Photo ©2005 Geonord.


Guld från Bolidengruvan. År 1926. Ägaren vill vara anonym.	Guld i kvarts, Björkdalsgruvan, Västerbotten, Sweden. ©2001 Geonord Photo Archive of Minerals.